Beyond Wayland – thoughts on early medieval metal workshops in Scandinavia
##plugins.themes.bootstrap3.article.main##
##plugins.themes.bootstrap3.article.sidebar##
Published
Nov 9, 2021
Abstract
This paper reflects on and summarises the current state of research on early medieval (750-1100 AD) metal workshops in Scandinavia by way of examples from workshops and metalworking sites recovered via archaeological excavations and surveys over the last 30 years. A critique is presented of a number of features which occur perennially in Scandinavian archaeometallurgical presentations, such as the tendency to overemphasise the importance of written accounts and the common habit of over-interpreting archaeometallurgical finds.
##plugins.themes.bootstrap3.article.details##
Keywords
References
Ambrosiani B and Eriksson B G 1992, Birka vikingastaden volym 2 (Stockholm).
Ambrosiani B and Eriksson B G 1994, Birka vikingastaden volym 4 (Stockholm).
Andersson D, Willim A, Grandin L and Hjärtner-Holdar E 2006,
Arkeometallurgiska analyser av material från ett mässingsgjuteri. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport nummer 16-2006, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV GAL (Uppsala).
Andersson K 2004, Tidigmedeltida verkstadsbebyggelse vid Farsta gärde. Arkeologisk delundersökning av boplats RAÄ 40, Farsta, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland. Stockholms läns museum rapport 2004:9 (Stockholm).
Andersson T O 1999, Boplats Eke – Ett försök att lokalisera och datera förhistoriska boplatser i Eke socken, Gotland. Uppsats
Fördjupningskurs i arkeologi. Unpublished MA thesis, Gotland University College.
Armbruster B 2010, ‘Remains of the Viking-age goldsmith’s craft and workshop’, in B Hirschel and B Ludowici (eds), Trade and communication-network of the first millennium AD in the northern part of central Europe (Stuttgart: Neue Studien zur Sachsenforschung 1), 191–213.
Bergström L in preparation, Hus och hantverk – arkeologisk undersökning av de övre terrasserna i Birkas Garnison, RAÄ 35,
Björkö, Adelsö sn, Uppland 2001–2004 (Stockholm: Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet).
Bjerstaf Å 2002, Krigarsmedjan – Analys och fyndpreparering av järnföremål från smedjan vid Birkas Garnison. Unpublished MA thesis, Stockholm University.
Björhem N and Säfvestad U 1993, Fosie IV. Bebyggelsen under brons och järnålder (Malmö: Malmöfynd 6).
Brorsson T 1998, ‘In the workshop – Gold- and silverwork at Borgeby in Scania, southern Sweden’, Fornvännen 93, 225–239.
Burström M 1990, ‘Järnframställning och gravritual. En strukturalistisk tolkning av järnslagg i vikingatida gravar i Gästrikland’, Fornvännen 85, 261–271.
Callmer J 2002, ‘Wayland – An Essay on Craft Production in the Early and High Middle Ages in Scandinavia’, in L Larsson and B Hårdh (eds), Centrality – Regionality. The Social Structure of Southern Sweden during the Iron Age (Lund: Uppåkrastudier 7), 337–361.
Carlsson A 1983, Djurhuvudformiga spännen och gotländsk vikingatid – text och katalog (Stockholm: Stockholm Studies in Archaeology 5).
Carlsson D 1976, ‘Ett vendel-vikingatida verkstadshus på Gotland’, Fornvännen 71, 82–88.
Carlsson D and Jonsson K 2008, ‘Utgrävningen av en skattfyndplats i Klints, Othem sn, Gotland’, in K Jonsson (ed), Myntstudier nr 2008:1 maj. Mynttidskriften på Internet www.archaeology.su.se/numismatiska (Stockholm), 1–7.
Clarke H and Ambrosiani B 1993, Vikingastäder (Höganäs).
Dahlström C and Eriksson T 2002, Rapport från utgrävningen av den vikingatida hamn- och handelsplatsen Fröjel, Gotland 2000.
Fröjel Discovery Programme, Dnr 220-1955-00. Unpublished report.
Fallgren J-H 1994, ‘En vendel- och vikingatida grophusbebyggelse i Övra Wannborga på Öland’, TOR 26, 107–144.
Gotfredsen A B and Gebauer Thomsen L 2011, ‘Three pit-houses of the magnate’s residence at Lake Tissø’, in L Boye (ed), The Iron Age on Zealand – Status and perspectives (Copenhagen: Royal Society of Northern Antiquaries), 213–222.
Graham-Campbell J and Kidd D 1980, The Vikings (London).
Grandin L, Enlund L-E and Hjärtner-Holdar E 2000, Smidesavfall från ett Fyrkathus i Köpingebro, RAÄ 50a-b, Stora Köpinge sn. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport nummer 2000:6, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV GAL (Uppsala).
Gustafsson N B 2009, ‘Vikingatida blästerskydd av sten och lera från Mälardalen’, Fornvännen 104, 153–161.
Gustafsson N B in preparation, In the Wake of the Hoards – glimpses of Gotlandic non-ferrous metalworking through the finds of the Hoard Projects.
Gustafsson N B and Söderberg A 2007, ‘En senvikingatida metallverkstad i Fröjel’, Gotländskt arkiv 2007, 99–110.
Gustafsson, N B and Viberg A forthcoming, ‘Tracing high temperature crafts. Magnetometry on the island of Gotland, Sweden’, Archaeological Prospection.
Gustafsson M, Hallgren A-L, Having E, Olsson R, Stark K and Sundström J 2000, Binga och Hossmo - Hantverk och gravar från yngre järnålder. Fornlämning 134 och 161, Hossmo socken, Småland. E22-projektet, rapport 2000:8. (Kalmar).
Hauglid R 1969, Norske stavkirker (Oslo).
Hawthorne J G and Smith C S 1979, Theophilus. On Divers Arts (New York).
Hed Jakobsson A 2003, Smältdeglars härskare och Jerusalems tillskyndare – berättelser om vikingatid och tidig medeltid (Stockholm: Stockholm studies in Archaeology 25).
Hellqvist M-L and Östergren M 2011, Ett plundrat kulturarv - Att motverka och förebygga plundring av fornlämningar (Visby).
Hilberg F 2008, ‘Hedeby in Wulfstan’s days: a Danish emporium of the Viking age between east and west’, in A Englert and A Trakadas (eds), Wulfstan’s voyage – The Baltic Sea region in the early Viking age as seen from shipboard (Roskilde: Maritime Culture of the North 2), 79–113.
Hjärtner-Holdar E, Larsson L, Englund L-E, Lamm K and Stilborg O 1999, Järn- och metallhantering vid en stormannagård under yngre järnålder och tidig medeltid, Husby, Glanshammar sn, Närke. Geoarkeologiskt laboratorium, Analysrapport nummer 2-1999, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV GAL (Uppsala).
Hovén C 1991, Numismatisk analysrapport, KMK 322/91. Unpublished report.
Huttu J 1996, Järn och korn. Undersökning med målsättning att förklara bakgrunden till järnåldersboplatsen Stånga annex etablering, samt göra ett rekonstruktionsförsök av denna forntidsmiljö. Uppsats för påbyggnadskurs i arkeologi.Unpublished MA thesis, Stockholm University/Gotland University College.
Jakobsson T 1996, ‘Bronsgjutarverkstäderna på Birka – en kort presentation’, in H Forshell (ed), Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi (Stockholm), 71–75.
Jakobsson Holback T 1999, ‘Svårtolkade spår efter en metallurgisk process – ett danskt exempel och dess paralleller i omvärlden’, By, marsk og geest 11, 5–12.
Jensen S 1991, ‘Metalfund fra vikingetidsgårdene ved Gl. Hviding og Vilslev’, By, Marsk og Geest 3, 27–40.
Jouttijärvi A, Thomsen T and Moltsen A S A 2005, ‘Værkstedets funktion’, in M Iversen, D Robinson, J Hjermind and C Christensen (eds), Viborg Søndersø 1018-1030. Arkæologi og naturvidenskab i et værkstedsområde fra vikingetid (Århus: Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter 52), 297–320.
Kirpichnikov A N 2004, ‘A Viking Period workshop in Staraya Ladoga, excavated in 1997’, Fornvännen 99, 183–196.
Lindeblad K 1996, ‘Borgs socken – förändring i tid och rum 200 – 1200 e.Kr’, in K Lindeblad, L Lundqvist, A-L Lielsen and L Ersgård (eds), Slöinge och Borg – stormannagårdar i öst och väst (Linköping: Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar Skrifter 18), 53–77.
Nørgård Jørgensen A, Jørgensen L and Gebauer Thomsen L 2011, ‘Assembly sites for cult, markets, jurisdiction and social relations historic-ethnological analogy between north Scandinavian church towns, Old Norse assembly sites and pit house sites of the late Iron Age and Viking period’, in L Boye, L Heidemann Lutz, S Kleingärtner, P Kruse, L Matthes and A B Sørensen (eds), Arkæologi i Slesvig / Archäologie in Schleswig Sonderband - Det 61. Internationale Sachsensymposion 2010, Haderslev, Danmark (Neumünster), 95–112.
Nørlund P 1948, Trelleborg (Copenhagen: Nordiske fortidsminder 4).
Olsen O 1977, ‘Borgen’, in O Olsen and H Schmidt, Fyrkat – en jysk vikingeborg, I. Borgen og bebyggelsen (Copenhagen: Nordiske fortidsminder Serie B, Bind 3), 9–104.
Pedersen U 2009, ‘Den ideelle og den reelle smed’, in J Lund and L Melheim (eds), Håndverk og produksjon. Et møte mellom ulike perspektiver (Oslo: Oslo Archaeological Series 12), 129–146.
Pedersen U 2010, I smeltedigelen. Finsmedene i vikingtidsbyen Kaupang. Unpublished PhD thesis, Oslo University.
Peets J 2003, The power of iron. Iron production and blacksmithy in Estonia and neighbouring areas in prehistoric period and the middle ages (Tallinn: Research into Ancient Times 12).
Pettersson A-M 2005, Arkeologisk efterundersökning: Fyndplats för vikingatida silverskatt och boplatslämning, Klints 1:16, Othem socken, Gotlands kommun (Visby).
Roesdahl E 1977, Fyrkat – En jysk vikingeborg. II. Oldsagerne og gravpladsen (Copenhagen: Nordiske fortidsminder Serie B, Bind 4).
Sarauw G and Alin A 1923, Götaälvsområdets fornlämningar (Göteborg).
Schietzel K 1981, Stand der siedlungsarchäologischen Forschung in Haithabu — Ergebnisse und Probleme (Neumünster: Berichte über die Ausgrabungen in Haithabu 16).
Schmidt H 1977, ‘Bebyggelsen’, in O Olsen and H Schmidt, Fyrkat – en jysk vikingeborg, I. Borgen og bebyggelsen (Copenhagen: Nordiske fortidsminder Serie B, Bind 3), 105–241.
Schvindt T 1893, ‘Tiedoja Karjalan rauatakaudesta jasitä seuraavilta ajoilta Käkisalmen kihlakunnan alalta saatujen löytöjen mukaan’, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 13.
Skree D 2008, ‘The development of urbanism in Scandinavia’, in S Brink and N Price (eds), The Viking World (Abingdon), 83–93.
Strömberg M 1981, Järn i österlenska forntidsfynd (Simrishamn).
Söderberg A 2011, ‘Eyvind Skáldaspillir’s silver – refining and standards in pre-monetary economies in the light of finds from Sigtuna and Gotland’, Situne Dei 2011, 5–34.
Söderberg A 2002, ‘Metalliska spår efter gjuteriverksamhet- en skiss till en arkeologisk fältmetod’, Fornvännen 97, 255–264.
Söderberg A 2008, ‘Metall- och glashantverk’, in A Wikström (ed), På väg mot paradiset – arkeologisk undersökning i kvarteret Humlegården 3 i Sigtuna 2006 (Sigtuna: Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum 33), 97–130.
Thomsen T 2005, ‘Værkstedet – en bygningsarkæologisk redegørelse’, in M Iversen, D Robinson, J Hjermind and C Christensen (eds), Viborg Søndersø 1018-1030. Arkæologi og naturvidenskab i et værkstedsområde fra vikingetid, (Århus: Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter 52), 271-296.
Wellinder S 2005, ‘Review of S Thedéen 2004, Gränser I livet – gränser i landskapet. Generationsrelationer och rituell praktik i södermanländska bronsålderslandskap’, Fornvännen 100, 218–220.
Åberg E, Söderberg A and Gustafsson N B 2006, Överfångsgjutning på silver och järn - experimentell metodstudie. Rapport projekt HAF 13/06, Lejre Research Centre. Unpublished report.
Östergren M 1989, Mellan stengrund och stenhus : Gotlands vikingatida silverskatter som boplatsindikation (Stockholm: Theses and papers in archeology 2. New series, A).
Ambrosiani B and Eriksson B G 1994, Birka vikingastaden volym 4 (Stockholm).
Andersson D, Willim A, Grandin L and Hjärtner-Holdar E 2006,
Arkeometallurgiska analyser av material från ett mässingsgjuteri. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport nummer 16-2006, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV GAL (Uppsala).
Andersson K 2004, Tidigmedeltida verkstadsbebyggelse vid Farsta gärde. Arkeologisk delundersökning av boplats RAÄ 40, Farsta, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland. Stockholms läns museum rapport 2004:9 (Stockholm).
Andersson T O 1999, Boplats Eke – Ett försök att lokalisera och datera förhistoriska boplatser i Eke socken, Gotland. Uppsats
Fördjupningskurs i arkeologi. Unpublished MA thesis, Gotland University College.
Armbruster B 2010, ‘Remains of the Viking-age goldsmith’s craft and workshop’, in B Hirschel and B Ludowici (eds), Trade and communication-network of the first millennium AD in the northern part of central Europe (Stuttgart: Neue Studien zur Sachsenforschung 1), 191–213.
Bergström L in preparation, Hus och hantverk – arkeologisk undersökning av de övre terrasserna i Birkas Garnison, RAÄ 35,
Björkö, Adelsö sn, Uppland 2001–2004 (Stockholm: Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet).
Bjerstaf Å 2002, Krigarsmedjan – Analys och fyndpreparering av järnföremål från smedjan vid Birkas Garnison. Unpublished MA thesis, Stockholm University.
Björhem N and Säfvestad U 1993, Fosie IV. Bebyggelsen under brons och järnålder (Malmö: Malmöfynd 6).
Brorsson T 1998, ‘In the workshop – Gold- and silverwork at Borgeby in Scania, southern Sweden’, Fornvännen 93, 225–239.
Burström M 1990, ‘Järnframställning och gravritual. En strukturalistisk tolkning av järnslagg i vikingatida gravar i Gästrikland’, Fornvännen 85, 261–271.
Callmer J 2002, ‘Wayland – An Essay on Craft Production in the Early and High Middle Ages in Scandinavia’, in L Larsson and B Hårdh (eds), Centrality – Regionality. The Social Structure of Southern Sweden during the Iron Age (Lund: Uppåkrastudier 7), 337–361.
Carlsson A 1983, Djurhuvudformiga spännen och gotländsk vikingatid – text och katalog (Stockholm: Stockholm Studies in Archaeology 5).
Carlsson D 1976, ‘Ett vendel-vikingatida verkstadshus på Gotland’, Fornvännen 71, 82–88.
Carlsson D and Jonsson K 2008, ‘Utgrävningen av en skattfyndplats i Klints, Othem sn, Gotland’, in K Jonsson (ed), Myntstudier nr 2008:1 maj. Mynttidskriften på Internet www.archaeology.su.se/numismatiska (Stockholm), 1–7.
Clarke H and Ambrosiani B 1993, Vikingastäder (Höganäs).
Dahlström C and Eriksson T 2002, Rapport från utgrävningen av den vikingatida hamn- och handelsplatsen Fröjel, Gotland 2000.
Fröjel Discovery Programme, Dnr 220-1955-00. Unpublished report.
Fallgren J-H 1994, ‘En vendel- och vikingatida grophusbebyggelse i Övra Wannborga på Öland’, TOR 26, 107–144.
Gotfredsen A B and Gebauer Thomsen L 2011, ‘Three pit-houses of the magnate’s residence at Lake Tissø’, in L Boye (ed), The Iron Age on Zealand – Status and perspectives (Copenhagen: Royal Society of Northern Antiquaries), 213–222.
Graham-Campbell J and Kidd D 1980, The Vikings (London).
Grandin L, Enlund L-E and Hjärtner-Holdar E 2000, Smidesavfall från ett Fyrkathus i Köpingebro, RAÄ 50a-b, Stora Köpinge sn. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport nummer 2000:6, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV GAL (Uppsala).
Gustafsson N B 2009, ‘Vikingatida blästerskydd av sten och lera från Mälardalen’, Fornvännen 104, 153–161.
Gustafsson N B in preparation, In the Wake of the Hoards – glimpses of Gotlandic non-ferrous metalworking through the finds of the Hoard Projects.
Gustafsson N B and Söderberg A 2007, ‘En senvikingatida metallverkstad i Fröjel’, Gotländskt arkiv 2007, 99–110.
Gustafsson, N B and Viberg A forthcoming, ‘Tracing high temperature crafts. Magnetometry on the island of Gotland, Sweden’, Archaeological Prospection.
Gustafsson M, Hallgren A-L, Having E, Olsson R, Stark K and Sundström J 2000, Binga och Hossmo - Hantverk och gravar från yngre järnålder. Fornlämning 134 och 161, Hossmo socken, Småland. E22-projektet, rapport 2000:8. (Kalmar).
Hauglid R 1969, Norske stavkirker (Oslo).
Hawthorne J G and Smith C S 1979, Theophilus. On Divers Arts (New York).
Hed Jakobsson A 2003, Smältdeglars härskare och Jerusalems tillskyndare – berättelser om vikingatid och tidig medeltid (Stockholm: Stockholm studies in Archaeology 25).
Hellqvist M-L and Östergren M 2011, Ett plundrat kulturarv - Att motverka och förebygga plundring av fornlämningar (Visby).
Hilberg F 2008, ‘Hedeby in Wulfstan’s days: a Danish emporium of the Viking age between east and west’, in A Englert and A Trakadas (eds), Wulfstan’s voyage – The Baltic Sea region in the early Viking age as seen from shipboard (Roskilde: Maritime Culture of the North 2), 79–113.
Hjärtner-Holdar E, Larsson L, Englund L-E, Lamm K and Stilborg O 1999, Järn- och metallhantering vid en stormannagård under yngre järnålder och tidig medeltid, Husby, Glanshammar sn, Närke. Geoarkeologiskt laboratorium, Analysrapport nummer 2-1999, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV GAL (Uppsala).
Hovén C 1991, Numismatisk analysrapport, KMK 322/91. Unpublished report.
Huttu J 1996, Järn och korn. Undersökning med målsättning att förklara bakgrunden till järnåldersboplatsen Stånga annex etablering, samt göra ett rekonstruktionsförsök av denna forntidsmiljö. Uppsats för påbyggnadskurs i arkeologi.Unpublished MA thesis, Stockholm University/Gotland University College.
Jakobsson T 1996, ‘Bronsgjutarverkstäderna på Birka – en kort presentation’, in H Forshell (ed), Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi (Stockholm), 71–75.
Jakobsson Holback T 1999, ‘Svårtolkade spår efter en metallurgisk process – ett danskt exempel och dess paralleller i omvärlden’, By, marsk og geest 11, 5–12.
Jensen S 1991, ‘Metalfund fra vikingetidsgårdene ved Gl. Hviding og Vilslev’, By, Marsk og Geest 3, 27–40.
Jouttijärvi A, Thomsen T and Moltsen A S A 2005, ‘Værkstedets funktion’, in M Iversen, D Robinson, J Hjermind and C Christensen (eds), Viborg Søndersø 1018-1030. Arkæologi og naturvidenskab i et værkstedsområde fra vikingetid (Århus: Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter 52), 297–320.
Kirpichnikov A N 2004, ‘A Viking Period workshop in Staraya Ladoga, excavated in 1997’, Fornvännen 99, 183–196.
Lindeblad K 1996, ‘Borgs socken – förändring i tid och rum 200 – 1200 e.Kr’, in K Lindeblad, L Lundqvist, A-L Lielsen and L Ersgård (eds), Slöinge och Borg – stormannagårdar i öst och väst (Linköping: Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar Skrifter 18), 53–77.
Nørgård Jørgensen A, Jørgensen L and Gebauer Thomsen L 2011, ‘Assembly sites for cult, markets, jurisdiction and social relations historic-ethnological analogy between north Scandinavian church towns, Old Norse assembly sites and pit house sites of the late Iron Age and Viking period’, in L Boye, L Heidemann Lutz, S Kleingärtner, P Kruse, L Matthes and A B Sørensen (eds), Arkæologi i Slesvig / Archäologie in Schleswig Sonderband - Det 61. Internationale Sachsensymposion 2010, Haderslev, Danmark (Neumünster), 95–112.
Nørlund P 1948, Trelleborg (Copenhagen: Nordiske fortidsminder 4).
Olsen O 1977, ‘Borgen’, in O Olsen and H Schmidt, Fyrkat – en jysk vikingeborg, I. Borgen og bebyggelsen (Copenhagen: Nordiske fortidsminder Serie B, Bind 3), 9–104.
Pedersen U 2009, ‘Den ideelle og den reelle smed’, in J Lund and L Melheim (eds), Håndverk og produksjon. Et møte mellom ulike perspektiver (Oslo: Oslo Archaeological Series 12), 129–146.
Pedersen U 2010, I smeltedigelen. Finsmedene i vikingtidsbyen Kaupang. Unpublished PhD thesis, Oslo University.
Peets J 2003, The power of iron. Iron production and blacksmithy in Estonia and neighbouring areas in prehistoric period and the middle ages (Tallinn: Research into Ancient Times 12).
Pettersson A-M 2005, Arkeologisk efterundersökning: Fyndplats för vikingatida silverskatt och boplatslämning, Klints 1:16, Othem socken, Gotlands kommun (Visby).
Roesdahl E 1977, Fyrkat – En jysk vikingeborg. II. Oldsagerne og gravpladsen (Copenhagen: Nordiske fortidsminder Serie B, Bind 4).
Sarauw G and Alin A 1923, Götaälvsområdets fornlämningar (Göteborg).
Schietzel K 1981, Stand der siedlungsarchäologischen Forschung in Haithabu — Ergebnisse und Probleme (Neumünster: Berichte über die Ausgrabungen in Haithabu 16).
Schmidt H 1977, ‘Bebyggelsen’, in O Olsen and H Schmidt, Fyrkat – en jysk vikingeborg, I. Borgen og bebyggelsen (Copenhagen: Nordiske fortidsminder Serie B, Bind 3), 105–241.
Schvindt T 1893, ‘Tiedoja Karjalan rauatakaudesta jasitä seuraavilta ajoilta Käkisalmen kihlakunnan alalta saatujen löytöjen mukaan’, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 13.
Skree D 2008, ‘The development of urbanism in Scandinavia’, in S Brink and N Price (eds), The Viking World (Abingdon), 83–93.
Strömberg M 1981, Järn i österlenska forntidsfynd (Simrishamn).
Söderberg A 2011, ‘Eyvind Skáldaspillir’s silver – refining and standards in pre-monetary economies in the light of finds from Sigtuna and Gotland’, Situne Dei 2011, 5–34.
Söderberg A 2002, ‘Metalliska spår efter gjuteriverksamhet- en skiss till en arkeologisk fältmetod’, Fornvännen 97, 255–264.
Söderberg A 2008, ‘Metall- och glashantverk’, in A Wikström (ed), På väg mot paradiset – arkeologisk undersökning i kvarteret Humlegården 3 i Sigtuna 2006 (Sigtuna: Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum 33), 97–130.
Thomsen T 2005, ‘Værkstedet – en bygningsarkæologisk redegørelse’, in M Iversen, D Robinson, J Hjermind and C Christensen (eds), Viborg Søndersø 1018-1030. Arkæologi og naturvidenskab i et værkstedsområde fra vikingetid, (Århus: Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter 52), 271-296.
Wellinder S 2005, ‘Review of S Thedéen 2004, Gränser I livet – gränser i landskapet. Generationsrelationer och rituell praktik i södermanländska bronsålderslandskap’, Fornvännen 100, 218–220.
Åberg E, Söderberg A and Gustafsson N B 2006, Överfångsgjutning på silver och järn - experimentell metodstudie. Rapport projekt HAF 13/06, Lejre Research Centre. Unpublished report.
Östergren M 1989, Mellan stengrund och stenhus : Gotlands vikingatida silverskatter som boplatsindikation (Stockholm: Theses and papers in archeology 2. New series, A).
How to Cite
Gustafsson, B. (2021). Beyond Wayland – thoughts on early medieval metal workshops in Scandinavia. Historical Metallurgy, 45(2), 90-101. https://www.hmsjournal.org/index.php/home/article/view/131
Issue
Section
Articles
How to Cite
Gustafsson, B. (2021). Beyond Wayland – thoughts on early medieval metal workshops in Scandinavia. Historical Metallurgy, 45(2), 90-101. https://www.hmsjournal.org/index.php/home/article/view/131